Visste alla att televisionen (enligt vissa historiker) i dag fyller 75 år? Grattis!

Paul Schatzkin skriver så här:

"Our goal is simple: come September 7, 2002, we want everybody who turns on a television set to know that date is the anniversary of the day the medium arrived on this planet - and to know the name of the man who delivered it."

Mannens namn är alltså Philo T. Farnsworth (fast endel anser att det egentligen var John Logie Baird). Enligt AP kommer jubileet inte att uppmärksammas, åtminstone inte i amerikansk TV.

Undar om den unge Philo skulle ha uppfunnit apparaten, om han vetat hurudana program man ser på idag?

Är inte hemskt växintresserad, men CrashBonsai (kolla galleriet) är åtmistone ett sätt att göra vanliga krukväxter betydligt intressantare. Jag antar att företaget i fråga inte ännu har så mycket konkurrens.

Länk via Boing Boing.

Skrivihop.nu och deras roliga exempel torde vara bekanta för dom flesta. Också på finska särskriver man nuförtiden överraskande mycket. Hittade ett intressant finskspråkigt särskrivningspel, Lappeen ranta yhdys sana peli, var man nog får fundera ett tag. Lärorikt!

Ifall man klarar sig dåligt kan man ju kanske läsa finskakursen jag nämde för ett par dagar sedan ;-)

Hittade i tidningshögen augusti nummer av Helsingfors Nöjesguiden. Det här var första numret av tidningen, som tydligen ersätter Aktivist. Åtminstone det här numret var ytterst intetsägande och ganska ointressant. Största juttun handlade om "etkot", alltså coccare, förfest eller vad det nu heter på svenska. Lite onödigt att göra en enkel sak svår, med olika tips om vilka skivor passar vilka fester etc. Intressant var att läsa att en orsak till dom här festerna är att kunna sitta hemma tillsammans med välklädda vänner och bra musik, istället för att måste lida av barernas tråkiga stämning och fula nobodies. Det här torde beskriva tidningens ytliga stil ganska bra.

Den intressantaste artikeln i tidningen handlade förstås om webbloggar ;-) Artikeln var skriven av en bloggare, Sami Köykkä, och jag tycker den beskrev bloggandet ganska bra.

På nätet tycks tidningen inte finnas. Svenska Nöjesguidens sidor tycks också vara mycket halvfärdiga.

Jag läste just färdigt Sannas likörbok, skriven av Sanna Töringe och Anette Åberg. Boken handlar alltså om hur man själv gör likör och den är full av likörrecept och recept på olika efterrätter, som innehåller likör. Man lär sig göra likör på örter, frukter, bär, nötter och frön. Det verkar dessutom som om man kan göra likör av vad som helst, t.ex. maskrosor, ljung, äppel, fläder - allt duger. En del av ingredienserna är så exotiska att man nog inte har nån chans att skaffa dom.

Boken var helt bra, fastän en del av "mellantexterna" var lite fåniga. Mera konkret resulterade läsandet i två burkar likör, som vi för ett par veckor sedan blandade ihop. Ena är blåbärslikör (sprit, blåbär, socker, kanelstång) och andra är rödvinbärsrom (rom, socker, rödvinbär). Hemskt snabbt tycks det inte vara att göra likör - först efter ett par månaders lagring skall dom silas och därefter ännu stå en tid. Rödvinbärsromen skall ännu stå minst ett halvt år!

Det värsta, som kan hända är väl att vi väntar ivrigt till nästa vår, bara för att märka att likörena är odrickbara. Eller vad gör man ifall det är gott och man vill ha till - väntar igen ett halvt år på nästa burk?

Gjorde på Google en sökning, som innehöll bl.a. ordet Finland och direkt förstod den "smarta" apparaten att jag så klart var ute efter finskakurser och visade följande roliga reklam. Har inte förut bekantat mig med finskakurser, men den här verkar vara ganska rolig och dessutom lär man ju sig finska på tre timmar ;)

Vad sägs om följande minnesregler:

The Finnish for MILK is MAITO
Imagine I stuck my toe in the milk.

The Finnish for BREAD is LEIPÄ
Imagine a leper begging for bread.

eller den fantastiska:

The Finnish for APPLE is OMENA
Imagine when an apple drops on your head, it is a bad omen - aah!

Ibland har folk ganska konstiga idéer. T.ex. barnvård kräver skattepengar, men att nån i Seattle är så dum och föreslår att man inför espresso-skatt (här och här) är helt ofattbart. Att dessutom 18 000 andra människor undertecknar skrivelsen är ännu mera ofattbart.

Länk via Boing Boing.

Reality-tv börjar bli mer och mer avlägset från verkligheten. Att engelsmännen planerar en serie där deltagarna skall få så många sjukdomar som möjligt, är dessutom helt sjukt.

Företaget Heavenly Images har en mycket nyttig och fin tjänst. Av dem kan man beställa porträtt t.ex. över sig själv tillsammans med Jesus ;-) Kolla exempelbilderna.

Länken via Pop Culture Junk Mail.

Egentligen bryr jag mig inte alls om dator-, mobiltelefon- och andra elektroniska spel, men dagens nyhet på t.ex. news.com (eller denna grekiska sida) om att Grekland skulle ha förbjudit innehav och spelande av dessa spel på allmän plats är totalt absurt. Alla turister har ju dessutom med sig en telefon med några spel. Maximistraff lär vara ett års fängelse.

Push up för kvinnor är en gammal grej, men enligt Aftonbladet finns det nu också push up-kalsonger för män. Namnet på produkten är häftigt - Urban Survival :-)

Folk brukar komma ihåg mig, när jag har födelsedag. Idag var det min "dödsdag" - exakt 54 år kvar (enligt Death test, alltså), men ingen har ännu gratulerat mig.

54 år kvar och ännu ingen cancer ;-)

Euroslantarna är trevliga. Ser man en främmande bild på ena sidan härstammar den från ett annat land och ofta kan man gissa varifrån det kommit, men på sedlarna är det lite svårare. Jag visste inte att man på sedlarna också ser ursprungslandet, men det påstod dom i söndagens tidning. Första bokstaven i serienumret berättar var sedeln är gjord. Finland är L och Tyskland är X. Jag antar att det är främst dom här man ser. Hela lista finns på Europeiska centralbankens sidor (fråga 8).

Jag har ganska sällan sedlar i plånboken, men ibland finns där några i korttidsförvaring. Nu ska jag också börja läsa serienumren på sedlar. Man blir ju jättelycklig av att veta varifrån sedelarna kommer. Fast egentligen skulle jag vilja veta vart dom försvinner, det är ett ännu större mysterium.

Ifall man vill bli berömd kan internet vara till hjälp. Det är möjligt att bli berömd också fast man inte gjort nåt speciellt. Ett av de mera humoristiska exemplen är Ellen Feiss.

Apple har för tillfället en reklamkampanj (kallad Switch), vars mål är att få pc/Windows-ägare att byta till Apple. I reklamerna porträtteras personer, som berättar hur fint och fatastiskt allt blev när dom bytte till Mac. En av dom här personerna är tonåringen Ellen Feiss, som berättar (se videon) hur skoluppsatsen förstördes när pappas pc krashade.

Lite rolig låter hon (folk undrade alltså om hon var drogad), men inte är det egentligen nåt speciellt med reklamen. Folk på nätet tyckte det var en lustig grej och snabbt var hon berömd och fick kult-status. Plötsligt finns det på nätet fanclub-sidor (här och här), du kan köpa Ellen Feiss muggar och t-skjortor, reklamen diskuteras på diskussionsgrupper och dessutom har tidningar som New York Times och Wired skrivit artiklar om fenomenet!

För mycket fritid tycks vara ett vanligt välfärdsproblem...

Kvällstidningarna har alltid helt fantastiska rubriker. När jag såg rubrikerna i fredagens Iltalehti, Kvinna miste två tår under natten, trodde jag att det här bara var en finurlig rubrik och att kvinnan egentligen genomgick en opertion nattetid, då också ett par tår amputerades. Så här långsökta brukar ju rubrikerna vara.

Tydligen var det inte så. På lördag fanns samma notis i t.ex. Husis. Det låter lite absurt, men en kvinna miste faktiskt två tår medan hon sov. På morgonen märkte hon att tårna saknades, men visste inte hur det hade gått till. Dessutom informeras det att kvinnan var i "förvirrat tillstånd". No shit!

Det är ju fint att varje matbutik nuförtiden säljer livsmedel från hela världen. Lite omväxling i matvorna behövs alltid. Tyvärr ställer det också hårda krav förpackningar och informationstexter. Så här stod det på ett paket tyska cookies, som jag köpte för ett år sedan:

Jag antar, att det på tyska hade stått "mit 37% Schokolade".

Barnmusik känner jag inte så värst bra, men Sås och kopp är fenomenalt och dem har man ju hört på en hel del. Deras radioprogram Radio Fnatt lades nu ner och sista sändningen (som alltså aldrig sändes) finns på nätet tillsammans med avskedssången Balladen om 0,19 %. Balladen, som för övrigt också fanns i lördagens Husis i Sås o Kopps insändare, beskriver mycket tydligt herrarnas åsikter om nedläggningen.