Jag brukar sällan läsa den skräppost jag får. För ett par dagar sedan råkade jag ändå läsa ett meddelande och det var faktiskt ganska roligt:

"To: Löfgren, Peter
Subject: Your boss wife is a slut!

It's time to take revenge on you boss!
Our site his the biggest database of wives looking for lover!
Come an check for your boss wife or a friend wife! What a pleasure to humiliate your cuckold boss!
In the same occasion check if your wife is not one of them!"

Åtminstone har dom fantasi...

Vissa saker blir man riktigt irreterad på! När man i princip har flyttat ut ur en lägenhet, men betalat hela månadens hyra och lämnat lite grejer kvar för tömning i slutet av månaden; då känns det fortfarande som ens hem. Spelar ingen roll om man sover nån annanstans - nog är det ens privata område.

Att en kväll komma till lägenheten för att plocka med sig saker och märka att nån överraskande har rivit ner halva innertaket i toaletten är minst sagt överraskande. Men att två dagar senare komma tillbaka och märka att hela wc-innertaket är rivet, alla golv täckta med papper, en stor byggnadsställning mitt i vardagsrummet, innertakets rappning bortslipad, det kvarglömda skrivbordet täckt med plast och fungerar som arbetsunderlag, en del grejer slängda in i ett skåp och en överlopps tvättmskin flyttad till sovrummet - då blir man riktigt förbannad.

Det var lyckligtvis inte mycket jag hade kvar i lägenheten. En liten hög böcker, några köksgrejer, en bra tvättmaskin, städutrustning, skrivbord och en monitor. Nog är det ju också bra att bygg-gubbarna slängt grejerna i en hög i skrubben, speciellt monitorn som säkert inte gillar slipdamm. Men tänker man inte i något skede på att sakernas ägare eventuellt själv skulle ha lusta att göra nåt åt saken. Det var frågan om ett misstag från ägarens sida, men man kunde lite ha ansträngt sig för att meddela på förhand. Vad ska man göra för att folk ska förstå att dom utan inbjudan (eller förvarning) inte är välkomna i en lägenhet man betalar och förvarar saker i ? Måste man lämna kvar sin hatt för att dom ska förstå??

Själv blir jag irriterad ifall jag bär på mig för många nycklar eller har onödiga bonuskort i plånboken. Tydligen finns det också dom, som njuter av att bära på sig grejer och vara välutrustad hela tiden.

Länken via Aula.

Dom flesta tidningar har på senare tid skrivit om Tablet PCs. Aftenposten presenterade förra veckan konceptet och använde den norska termen skriveblokk-PC. Vad ska man kalla Tablet PC på svenska, då? Blockdator?

Igen ett veckoslut, som bestått av flyttande, shoppande och uppackande av flyttlådor. Processen har visst bara börjat, då man har flyttat möblerna. Ännu efter två veckor finns det en hel del ouppackade grejer.

På fredag bläddrade jag på jobbet i det nyaste numret av tidningen Tietokone. Janne Aukia, som själv är en bloggare, hade skrivit en två sidors artikel om bloggar och bloggande i företag. Själva artikeln innehöll i sig inget nytt eller revolutionerande, men det är fint att man börjar notera fenomenet också i finsk media.

Att använda webbloggar i företag är ett intressant ämne, som faktiskt tål att funderas på. Man kan sätta upp projektbloggar, teambloggar eller avdelningsbloggar som en fortsättning på företagets intranät. För att man ska ha mest nytta av denna typs bloggar borde man kanske integrera nån form av dokumentarkiv i systemet, eftersom diskussionerna och kommentarerna oftast referar till olika interna dokument. Dessutom måste diskussionsfunktionerna vara bra. Också en extern webblogg kan vara nyttig, så att företaget kan kommentera aktuella nyheter inom branschen och dessutom informera om egna produkter. Att på ett personligt sätt blanda in egen produktpropaganda i allmännt informativa kommentarer om marknaden är ett betydligt trevligare sätt att göra reklam på. Dessutom har vi konsumenter lättare att lita på denna typs källor än på vanlig reklam.

Kapitel 8 ur boken We Blog, Using blogs in business, finns på nätet och innehåller några helt bra och läsvärda idéer.